Forskning

Humaniora

Triewalds Malmgård på Kungsholmen vätter mot Mariebergsfjärden.

Min ingång till kommunikatörs­yrket blev via studier i humaniora. Jag började med att studera filosofi och ryska vid universitetet i Uppsala. Senare skrev jag en kandidat- och en magister­uppsats i litteratur­vetenskap. Dessa erfaren­heter tog jag med mig, när jag utbildade mig till informatör och journalist i USA.

Litteraturvetenskap

Litteratur­vetenskap är huvudämnet i min filosofie licentiat­examen (2011), mina magister­examina (2013, 2014) och min kandidat­examen (1988). Mellan 1994 och 2014 skrev jag både en doktors­avhandling och en licentiat­uppsats om Johannes Edfelts lyrik. Parallellt översatte jag Anton Tjechovs novell ”Damen med hunden” och Anna Achmatovas diktcykel Rekviem.

Litteraturvetenskap omfattar litteratur­historia, litteratur­teori och litteratur­veten­skapliga metoder. Inom detta ämne studerar man litterära texters till­komst, utform­ning, sprid­ning, mot­tagande, påverkan och värdering. Även en relativt ung disciplin som medie- och kommunika­tions­vetenskap anknyter i viss mån till litteratur­vetenskap.

Johannes Edfelt

Bo Johannes Edfelt föddes den 21 december 1904 i Spännefalla i Kyrkefalla (nuvarande Tibro) församling. Edfelt växte upp i Edåsa och gick i skola i små­staden Skövde i Västergötland.

Edfelt blev ledamot av Svenska Akademien 1969.

Vårterminen 1920 började han studera latin och grekiska med flera ämnen på gymnasiet i Skara. Fadern Frans August Edfelt var löjtnant i armén vid Skaraborgs regemente. Modern Ellen Sofia Hellner var pietist.

Studier i Lund och Uppsala

Edfelt debuterade med diktsamlingen Gryningsröster 1923. Samma höst studerade han nordiska språk vid Lunds universitet, där han även gick på Albert Nilssons och Hans Larssons offentliga föreläsningar i litteraturhistoria respektive filosofi.

Från och med vårterminen 1924 förlade Edfelt sin utbildning till Uppsala universitet, där han med uppehåll för militärtjänsten 1925–26 fram till och med våren 1930 tog betyg, eller åtminstone påbörjade studier, i nordiska språk, engelska, tyska, litteraturhistoria och pedagogik inklusive en kurs i filosofins historia.

Gillet var ett hotell med restaurang vid Fyristorg i Uppsala.

Edfelt umgicks vid denna tid i studentkretsar, som diskuterade Freud och Jung. Redan i Lund gick Edfelt med i föreningen Clarté. I Uppsala lärde han känna Clarté-medlemmen Erik Mesterton, som fick betydelse både för den svenska introduktionen av T S Eliot och för den kortlivade tidskriften Spektrum, som 1931–33 presenterade psykoanalys och modernistisk dikt under redaktion av Mesterton, Karin Boye och Josef Riwkin.

Sökandet efter en fadersgestalt kom att prägla Edfelts liv och dikt. Jung kallar denna arketyp för der alte Weise (den gamle vise mannen), som förhåller sig på olika sätt till den unge hjälten (Självet), den obekanta kvinnan (Anima) och den obekante mannen (Skuggan).

Läroverksadjunkten Hugo Swensson, författaren Hjalmar Bergman, kritikern David Sprengel och diktaren Bertil Malmberg blev betydelsefulla mentorer för Edfelt, medan Vergilius, Dante och Fjodor Dostojevskij var litterära ideal.

Liksom Lagerkvist representerar Edfelt en kämpande humanism.

Andra diktare som gjorde intryck på den unge skalden var Bo Bergman, Vilhelm Ekelund, Harriet Löwenhjelm, Birger Sjöberg och Pär Lagerkvist samt Franz Werfel, Bertolt Brecht  och Erich Kästner. Efter premiären på Hjalmar Bergmans Swedenhielms (1923) på Uppsala gamla teater den 26 september 1926 stötte Edfelt av en slump samman med den äldre författaren på Hotell Gillet, något som blev början på en lång vänskap.

Verksamhet i Stockholm

Sedan Edfelt i Uppsala hade avlagt filosofie kandidat­examen 1929 och filosofie magister­examen 1930 flyttade han till Stockholm för att söka arbete. Den stora depressionen till följd av börskraschen i New York drabbade även arbets­marknaden i Sverige, och Edfelt hade ofta ingen annan utkomst än som författare och litteraturrecensent.

Edfelt bodde i början av 1930-talet på Drottninggatan i Stockholm.

Han var medarbetare i Göteborgs Handels­tidning 1931–1932, i Bonniers Litterära Magasin från 1932 och i Dagens Nyheter från 1940. Han satt i redaktionen för kalendern Horisont 1941–1944, och han blev medlem av Publicistklubben 1944.

Vintern 1930–31 träffade Edfelt konstnären Hélène Apéria (1903–86), som var av judisk börd och studerade porträttmåleri vid Konsthögskolan i Stockholm. Hélène var född i Helsingfors, men hennes far, Marx Apéria, härstammade från ryska Polen. Hon blev skaldens musa, samtidigt som en tämligen okänd man vid namn Adolf Hitler började kräva alltmer livsrum i Tyskland.

Den 2 mars 1932 gifte sig Edfelt och Hélène på Nyloftet på Skansen. Skalden dedicerade senare dikt­samlingen Aftonunderhållning till henne. De närmaste åren var de inhysta på flera olika adresser i Stockholm.

Hållplatsen i Traneberg tillkom några år innan Edfelt flyttade hit.
Foto: Claes Sundberg (1935).

Hösten 1931 fick Edfelt en tjänst som extralärare vid kommunala mellanskolan i Storvik i Gästrikland. Efter liknande anställningar vid Lidingö läroverk 1932 och Falu läroverk 1934 ägnade han sig mest åt litterär verksamhet.

År 1933 bosatte sig Edfelt tillfälligt i Mariefred, där han färdigställde en ny diktsamling under insyn av Bertil Malmberg, som efter åren i München slagit sig ned i den sörmländska små­stadsidyllen. Sommaren 1934 tillbringade Edfelt i Tyskland. Genombrottet kom samma år med diktsamlingen Högmässa, som ett stort antal dagstidningar recenserade.

Året därpå reste Hélène till Paris — inte ensam, såsom Edfelt trodde, utan tillsammans med författaren Per Meurling, som hon gifte om sig med i februari 1936. Två månader senare fick paret en dotter.

Edfelt, hustrun Brita och Nelly Sachs (längst t h) i Rönninge.

Efter skilsmässan från Hélène 1936 och ett kort skenäktenskap med tyska flyktingen Gerda Wolff-Baum, som Edfelt kom i kontakt med via Clarté-avdelningen i Stockholm, gifte han om sig med Brita Silfversparre (1908–2006) den 18 februari 1938. Redan i januari 1937 flyttade paret till Traneberg utanför Stockholm.

Efter bröllopsresan till Frankrike bosatte de sig den 1 november 1938 i en villa i Rönninge i Salems kommun i Stockholms län. Dessa nya förhållanden innebar en viss ekonomisk trygghet för Edfelt.

Paret fick barnen Per Anders (f 29 juli 1940) och Lisa Ulrika (f 9 juli 1943). Till Brita dedicerade skalden Bråddjupt eko (1943). Genom hustrun kom han 1944 i besittning av en sommar­bostad i Ramlösabrunn utanför Helsingborg.

I Rönninge bär en gångväg skaldens namn.

Litterär produktion

Edfelts lyrik är traditionell, när det gäller meningsbyggnad och meter, men modernistisk, när det gäller bildspråk och allusioner. Hélène och Brita representerar med var sin dedikation olika skeden av hans lyrik.

Under åren 1932–41 skildrar skalden rotlöshet, svek, ångest, lidande och under­gång. Det var dock inte förrän 1934, när det första äktenskapet började knaka i fogarna, som Edfelt skrev de flesta av kärleks­dikterna i Högmässa. Till samma skede hör dikt­samlingarna I denna natt (1936), Vintern är lång (1939) och Sång för reskamrater (1941).

Diktsamlingen I denna natt utkom 1936.

Det andra litterära skedet 1943–47 behandlar teman som sken och verklighet, liv och död samt natur och frälsning. Tonfallet är ljusare än förut, medan jaget har funnit sig till rätta i tillvaron. Hit hör diksamlingarna Elden och klyftan (194) och Bråd­djupt eko (1947). Från och med Hemliga slagfält (1952) innehåller Edfelts dikt­samlingar både vers och prosalyrik.

Till skaldens produktion hör även ett 20-tal tolkningsvolymer. Han var där­till redaktör både för Agnes von Krusenstjernas och Hjalmar Bergmans samlade skrifter, ordförande i Svenska PEN-klubben 1957–67 och i Hjalmar Bergman­samfundet 1958–70.

Edfelt tog en filosofie licentiatexamen i litteratur­historia vid Stockholms hög­skola 1952 och blev heders­doktor i samma ämne vid Stockholms universitet 1960. Han efter­trädde Erik Lindegren som ledamot på stol nr 17 i Svenska Akademien 1969.  

Edfelt ligger begravd på Salems kyrkogård utanför Stockholm.

Edfelt avled den 27 augusti 1997. Gravsättning skedde på Salems kyrkogård vid Bornsjöns strand i Södermanland. Brita avled den 27 november 2006. Båda urnorna finns i samma grav.

Om Edfelts lyrik

Doktorsavhandling

Själens palimpsest: Tradition och förnyelse i Johannes Edfelts lyrik

Licentiatuppsats

Formspråket och ”själens palimpsest” i Johannes Edfelts lyrik

Till toppen