Torgny Lilja, PhL

Resor

Utställning i Skottland ger
nytt ljus åt vikingar

Swedish History Museum in Stockholm

Historiska museets personal förbereder ett vikingaskepp för transport.

Vilka var vikingarna? Hur bodde de? Hur såg deras värld ut? Mellan 18 januari och 12 maj ska utställningen Vikings! The Untold StoryNational Museum of Scotland försöka besvara dessa frågor genom att kombinera arkeologiska fynd med digital interaktivitet.

Utställningen i Edinburgh visar mer än 500 fornfynd från Historiska museet i Stockholm tillsammans med 20 objekt ur det skotska museets samlingar. Vikings! är en av de största vandringsutställningarna någonsin från Sverige.

– I den permanenta utställningen på annat håll i museet finns ännu fler föremål, som belyser vikingarnas roll i skotsk historia och deras ömsesidiga påverkan här, säger Bruce Blacklaw på National Museum of Scotland.

Vikings! har på bara ett par månader dragit nära 30 000 besökare. Enligt museet väntar man ytterligare lika många, innan utställningen stänger i maj.

Digital båtgrav

För att ge nytt ljus åt vikingatiden har Historiska museets entreprenör Museums­partner, som svarar för marknadsföring och logistik, anlitat design­företaget Studio Exhibit och dataföretaget Virtual Dynamix. Studio Exhibit står även bakom utställningen Ötzi – the Iceman i italienska Bologna.

– Min personliga favorit är det stora digitala bord där flera personer kan samarbeta om att gräva ut en båtgrav, säger projektledaren Katty Hauptman Wahlgren på Historiska museet.

Olika teman på utställningen åskådliggör vikingarnas utseende, vardag, religion, begravningsritual, hantverk och resor. Syftet har varit att avlägsna klichéer om de forntida skandinaverna.

– De är ständigt aktuella i populärkulturen över stora delar av världen och det finns många livskraftiga stereotyper, till exempel att krigarna hade horn på hjälmarna, säger Sophie Nyman på Historiska museet.

Anmärkningsvärda fynd

Många av de utställda föremålen består av guld eller silver. Ett av de mest anmärk­nings­värda fynden är en 1 500 år gammal Buddhaskulptur, som arkeologer hittat i Uppland, men som ursprungligen kommer från ett område i dagens Pakistan. På utställningen finns även det äldsta svenska krucifix man känner till.

Konsthistorikern Janina Ramirez, som leder programserien Secret Knowledge på BBC, menar att kyrkans ensidiga bild av hänsynslösa förövare fastnat som en fläck på vikingarnas karaktärsdrag, eftersom de saknar egenhändigt upptecknad historia.

”Jag tror att det har fått oss att underskatta hela vikingakulturen”, säger hon i ett tv-program om utställningen.

Även om runskriften bara är ett slags inristade rubriker, så kan de efterlämnade föremålen berätta desto mer.

Vikingaskeppens betydelse

Förmågan att memorera vilka som ägde många jordegendomar och att recitera hjältesagor och episka dikter utantill talar för att vikingarna hade en sofistikerad kultur, men det gör även deras hantverksskicklighet.

Förvånansvärt mycket tid och råmaterial gick åt till att tillverka vikingarnas långskepp. Till skrov, stommar och mast behövde man fyra olika träslag, nämligen ek, furu, vide och ask. Till rep gick det åt sexhundra hästsvansar och till segel tvåhundra kilo ull.

”Det var sin tids spjutspetsteknologi”, säger Janina Ramirez.

För vikingarna var skeppen inte bara ett sätt att förflytta sig på vatten. De behövde dem också för livet efter detta, om man får tro deras före­ställ­nings­värld. Föga anade skeppsbyggarna att farkosten tillsammans med andra fornföremål en dag skulle hamna i en utställningslokal på National Museum of Scotland.

”Det här är förmodligen inte hur innehavaren trodde att livet efter detta skulle se ut, när han tog sitt sista andetag för ett årtusende sedan”, säger Janina Ramirez.

© Torgny Lilja (2013)

Källor

BBC http://www.bbc.co.uk
BBC Four. Secret Knowledge. Episode 2. ”The Art of the Vikings”.
Historiska museet i Stockholm www.historiska.se
MuseumsPartner www.museumspartner.com
National Museum of Scotland www.nms.ac.uk
studio exhibit www.studio-exhibit.com

 


 

Ansvarsfull turism räddar hotade arter

Mountain gorilla in Uganda

Turistnäringen kan rädda bergsgorillor och andra utrotningshotade arter.

Genom att resa till centrala Afrika, Indien eller Borneo kan man hjälpa utrotnings­hotade arter som bergsgorillor, tigrar och orangutanger men också minska lokalbefolkningarnas fattigdom.

Det framkom när naturskildraren Mattias Klum den 12 mars visade bilder på Oscarsteatern i Stockholm. Publiken mötte honom med applåder och förväntansfulla leenden. Arrangör för evenemanget var företaget Äventyrs­resor.

– Det finns inte bara en lösning. Alla måste engagera sig. Det finns mycket man kan göra, sa Mattias Klum.

Massutrotning

Tillsammans med professor Johan Rockström har Mattias Klum gett ut boken Vår tid på jorden. Enligt författarna måste vi ändra vårt sätt att tänka, om vi inte ska förstöra våra framtida livsbetingelser.

I sitt föredrag anknöt Klum till nobelpristagaren Paul Crutzen, som anser att dagens miljöpåverkan är så omfattande att den borde namnge en geologisk epok. Människan har som ingen annan organism inverkat på sin omgivning. Därför upplever vi nu världshistoriens sjätte massutrotning av arter.

Bergsgorillor

Flera av de bilder Mattias Klum visade föreställde afrikanska bergsgorillor i tät vegetation. Denna utrotningshotade art, som idag endast består av ca 700 individer, lever i området mellan Rwanda, Uganda och Kongo-Kinshasa.

Trots att vakter skyddar dem hittar man snaror, som lokalbefolkningen sätter ut för att ordna mat till sina familjer. Det går inte att bara flytta på gorillorna, som en del föreslår, eftersom de i likhet med andra arter kräver en specifik miljö.

– Bergsgorillorna är häftiga men lever på lånad tid, säger Mattias Klum.

Att arten överhuvudtaget taget finns kvar beror på turismen. Bergsgorillan genererar så mycket pengar att det lönar sig att bevara den.

Traditionellt brukar man förlägga turism till mindre känsliga områden med hänvisning till att man inte vill störa djurlivet, men det har gynnat ligor som bedriver jakt på hotade arter.

Ekoturism

När miljövårdaren Héctor Ceballos-Lascuráin 1983 myntade begreppet ekoturism syftade han på resenärens aktivitet och attityd snarare än på fattigdomsbekämpning. Denna form av verksamhet har visat sig även medföra att folkgrupper i fattiga länder får en utkomst genom exempelvis hantverk, matlagning och parkarbete.

Mot fördelarna kan man invända att ansvarsfull turism inte alltid är så miljövänlig som förespråkarna hävdar. Reseföretagen anordnar klimatpåverkande flygresor till avlägsna platser, där besökarna åker omkring med bensindrivna fordon. Även små grupper av turister kan inverka negativt på känslig miljö och ursprungsbefolkningars kultur.

Därtill finns oklarheter kring begreppet ekoturism. Deborah McLaren skriver i boken Rethinking Tourism and Ecotravel att reseföretagen överdriver de ekologiska aspekterna och maskerar miljöpåverkande exploatering som ekoturism.

Afrikanska elefanter

Mattias Klum fortsatte sitt föredrag med att visa bilder på elefanter med långa betar. Han påstår att det finns syndikat som bunkrar elfenben.  

– Rätt hanterad turism är en räddningsplanka för många arter. Afrikanska elefanter är ett bra exempel på det. Där ekoturismen är stark har elefanterna klarat sig längre. 

Han menar att det inte handlar om lite extra pengar, eftersom priset på elfenben idag är 630 000 kronor per kilo, det vill säga ungefär dubbla guldpriset.

 – Det här är terrorism egentligen. Det är samma sak som knarkhandel.

Stora rovdjur

Till de mest hotade djuren hör amurleoparden. Av denna art finns numera endast 25 till 35 individer i vilt tillstånd i nordöstra Kina, östra Ryssland och norra Nordkorea.

– Man kan läsa om den. Man kan prata om den. Men det som verkligen överbryggar glappet mellan hjärta och hjärna, det kommer när man är där, säger Mattias Klum.

Claes Grundsten, tidigare styrelseledamot i Svenska Ekoturismföreningen och erfaren reseledare, hävdar att det är de stora rovdjuren som tjänar mest på ansvarsfull turism, vare sig de finns i Afrika, Asien eller Europa.

Verksamheten skulle även kunna gynna de stora hjordarna av betande djur på flera håll i världen liksom reptiler och groddjur. För att de sistnämnda ska ha nytta av ekoturism måste resenärerna förstå att djuren är en del av sin omgivning.

– Jag tror man måste ha fokus på miljöer snarare än på djurarter, säger Claes Grundsten.

© Torgny Lilja (2013)

 

Till toppen